Det är en landsfråga
En sak som jag ofta lägger märke till är när stadsbor pratar om sina sommarstugor och dylikt. Folk som bor i stan har ju ibland ett alternativt boende (och här kommer vi till poängen) på landet.
Dit är jag med.
Sen säger dom: "I helgen ska vi åka ut på/till mitt land", "På midsommar ska vi vara på Abcdefgs land".
Då är jag borta.
Jag bor på landet, okej? Det är inte mitt land för det?
Jag fattar väl också att folk inte går runt och äger ett Rumänien eller Ukraina eller Frankrike. Dom menar bara sin sommarstuga. Men det låter urbota konstigt när man som jag bor på landet för jämnan.
"Näe, landet är mitt för där bor ju jag" ska jag säga i fortsättningen när folk säger sådär.
Dit är jag med.
Sen säger dom: "I helgen ska vi åka ut på/till mitt land", "På midsommar ska vi vara på Abcdefgs land".
Då är jag borta.
Jag bor på landet, okej? Det är inte mitt land för det?
Jag fattar väl också att folk inte går runt och äger ett Rumänien eller Ukraina eller Frankrike. Dom menar bara sin sommarstuga. Men det låter urbota konstigt när man som jag bor på landet för jämnan.
"Näe, landet är mitt för där bor ju jag" ska jag säga i fortsättningen när folk säger sådär.
Kommentarer
Postat av: Teres Å
Har tänkt på samma sak :)
Värt att tillägga är att hus som finns på landet också kan kallas för "mitt lantställe". Så frågan är om man kan bo på ett "lantställe" permanent, eller om det bara är ett "lantställe" när man är där under ledigheter? ;)
Kram!
Trackback
