Dagens ego

*Pling plong pling* God kväll. Klockan är kvart i elva och det här är dagens ego.

En ung kvinna inne på sitt sjuttonde år har under kvällen haft ett cycling-pass på gruppträningsstället Aktivéra i Tierp. I passets statistik syntes en klar nedgång den här veckan. "Inte så konstigt med tanke på att det är 5 mil längdskidor på TV precis samtidigt" är hennes egen kommentar till det hela. "Nästa vecka kommer jag bjuda på konsert och då blir det livat" säger hon med självsäkerhet i rösten.

Under eftermiddagen sågs en glad tolvåring fira sin födelsedag i Östra Vad, Västland. Det bjöds på paj och därefter tårta med skönsång som tillbehör. De anhöriga hälsar att tolvåringen nu somnat gott efter att ha förtärt de cupcakes som skänktes som gåva av hans extra-syster.

Besök har anlänt till Västland under kvällen. Mycket trevligt hälsar de inblandade.

UL har fortsatta problem med upptågen och många avgångar är inställda. Den tidigare nämnda spinninginstruktören har därmed problem med att ta sig till skolan i rättan tid denna vecka.

Det individuella valet på Bolandgymnasiet ska lämnas in den andra mars och stora våndor skaver just nu i elevernas huvuden. Att tänka på framtiden är en förutsättning för att slippa läsa vidare på Komvux och det gör inte valet lättare.

Ha en fortsatt trevlig kväll och en god natt.

Som vanligt sänder vi i morgon, dock ser sändningsprognoserna mycket oklara ut.


Inte en lugn stund

Ett stycke städning, ett stycke lunchtillagning, ett stycke tvättning, ett stycke allt-möjligt-fix, and so on...

Jag funderar på att dra igång en sortering i mina nothögar som ligger på pianot, vilket dock verkar som en omöjlig uppgift när man är tidsbegränsad men lite bättre ska det väl kunna bli. Kaos är bara förnamnet just nu och det skulle kännas bra att påbörja andra tredjedelen av terminen med koll på grejerna.

Mindre koll har jag på det individuella valet. Stora våndor och beslutsångest.. Kul att det ska in i morgon el på tisdag. Kul!

Dagen är långt ifrån slut än. Födelsedagsfirande står på agendan. "Lillebror nr 2", Joel, fyller 12 idag och det är bara för hans skull som Brynäsmärket nedan får vara med. Tillägnat till dig lilla gubben, grattis på födelsedagen!

Ikväll är det som sagt spinning 18.40 och därefter väntar finfrämmande ett par dagar :-)


Karlsson gillar...

...när det tar 30 min att bygga ett spinningpass. Criterium = me like. Som vanligt är det söndagscycling i morgon på Aktivéra kl 18.40 för den som känner för det!

På schemat står ett härligt criterium som kan köras med stora individuella valmöjligheter efter förmåga, kondition, dagsform och känsla. Precis som vanligt med andra ord.

Den som är supertaggad för att köra skiten ur sig och kommer att lyssna blindt på mina hojtningar från podiet kommer att få sig en riktigt svettig genomkörare i morgon kväll.

Criterium är en typ av klassdesign som ungefär innebär att ett kort, intensivt varv på ca 4-6 min upprepas ett antal gånger (i morgon 7 ggr) musikmässigt och därmed även tempomässigt. Jag har valt att hålla intensiteten olika i varven för att få en variation och det fås genom tekniker och flitigt användande av motståndsknappen. Detta för att det i största mån ska likna ett GP-lopp på landsvägscykling, vilket jag inspireras mycket av i cykelsalen.



OBS!! Vecka 13 blir det inget, det är ju röd dag - påskdagen - då...

Meloditrams

Det här med Melodifestivalen kan jag inte låta bli att ta upp. Jag fattar att Melodifestivalen var The Big Thing förr i världen när det var den största musikaliska händelsen i Sverige varje år och det kom upp nya artister, namn och låtar. Bra.

NU har vi sjuttioelva olika talangjakter, musikprogram, och -tävlingar på TV. Dessutom så har vi internet där det finns diverse möjligheter och hundratusentals utländska TV-kanaler som också visar liknande program. Vi ser oss mätta på sånt här dagligen och det är inte längre något hett, spännande och speciellt över det kan jag tycka.

Det kommer fortfarande upp 32 sprillans nya låtar varje år i och med denna musiktävling (tävla i att skriva musik?) men det hinner det göra på P3 på fyra veckor också.

Tre sorter är med i denna festival:
1. De gamla rävarna (hit räknas Nanne Grönwall, Pernilla Wahlgren och liknande).
2. "B-artisterna" som inte syns någon annanstans (Sibel och såna).
3. De som ingen vet namnet på före eller kommer ihåg efter.

The Anti-festivaliant is speaking. Men det är tur att denna kommersiella tävling, som förlorat sin charm, har räddare i nöden som Salem al Fakir (som är en charmig, supermusikalisk filur) och Peter Jöback (som sjunger som en gud). Det är dessa som får mig att titta lyssna.

Förresten är jag inte sämre än att jag kan ändra mig. Om dom ändrar sig först, vill säga.


Gottigott

Gott blev det kan jag meddela. Baguetterna blev i italiensk/grekisk/jaja-medelhavs-stil och grymma med Ewas färskost på. Foccacian fylldes med den andra, hårdare osten och skickades in i ugnen igen. Även denna med härligt resultat må jag säga.

Det är så mysigt. När jag kommer hem efter en vecka där mycket av tiden ägnats i köket med Ewa har jag alltid med mig en trave recept och ny mat- och bakinspiration hem. Gillas!




Såhär en lördagkväll

Efter att ha varit ute och farit en hel massa ända sedan i söndags var det skönt att komma hem till egen dator, eget kök, egen säng... Borta bra men hemma alltid bäst, hur bra det än är borta. I köket är det full rulle! 2 bröddegar på jäsning och cupcakes i ugnen. Jojje fyller ju år i morgon och jag skulle visst få komma på ett villkor: "Aah, om du tar med dig såna därna goa muffins får du komma!". Då var det bara att sätta igång.

Ikväll blir det en riktig mustig fika med nybakt bröd, en stor kopp te, den hemgjorda osten i två sorter som jag tog med mig hem i stövelskaften och eventuellt ett stycke Melodifestival i brist på annat.





Lång väg

Det blev visst en lång väg att ta sig ända hem till Stav. Jag stannade kvar hos pappa i Tierp igår, och i Stav fanns inget vatten. Trasig vattenpump. Det är kul med vinter! Nu sitter jag i Snatra där jag hamnade utan mellanlandning hemma, och där jag spridit min ljuva ladugårdsdoft genom att packa upp väskan och tvätta en hel massa.

Den enda som tyckte det var trevligt var katten, som fick ett frispel när det började lukta ladugård. Rullade runt i klädhögen som en tok och lade sig sedan och sov i väskan på stövel-kassen. Hm. Nu luktar hon som en riktig bonna-katt!

Abbe frågade: Har du myst med Smilla?
Jag: Mjo det har jag ju.
A: Mm. Hon luktar Robertsfors,
sa han och borrade in näsan lite extra i pälsen på henne.


Apologize

Hm, ska tillägga en sak. Ibland är jag lite ego när jag bloggar och tänker inte på er stackare som ska läsa skiten. De senaste två inläggen ser läskigt långa ut. Jag skyller på det stora typsnittet!

Haha, ja ja.

Grattis till er som hade något roligare att göra än att läsa det,
och grattis till er till mig om ni plöjt er igenom det.

Nu är jag nog lite trött för att det ska vara tillåtet för mig att sitta här och ordbajsa.


 


Lucky with the shit.

Jaha ja. Som vanligt när det gäller att åka hem från Robertsfors är det tudelade känslor. Alltid lika sorgligt, men också skönt att komma hem. Fem dagar går så fort. Lite smådrygt att sitta på Ume flygplats och vänta i två timmar på det försenade planet, men värre saker har väl hänt. Jag har nog aldrig läst "Glamour" så grundligt så nu är jag väl smartare än någonsin.

En sak är då säker: Varje gång jag kommer hem har jag lärt mig nya saker och vuxit en gnutta som människa. Som idag till exempel. Jag, som aldrig någonsin stuckit en nål i någon eller något, har idag hjälp till att vaccinera ett antal kor och kalvar. Helt oförberett och utan att blinka. Som mest letade jag ju nummer, jagade runt, band fast och antecknade, men de svåra och bängliga hjälptes vi åt med och jag stack. Kontentan av det här är att jag vill säga att man oftast klarar mer än man tror.

En av de heltidsanställda på gården talar inte så bra svenska så han sa till mig idag när vi höll på med vaccineringen:
"Oh, you're lucky with the shit today!"

Ja, lyckliga jag. I'm lucky with the shit, jag.

Det var lite småroligt. Varenda ko som fick för sig att göra sina behov oannonserat lyckades visst pricka in mig. Jag ska bespara er från detaljer.

Innan jag säger god natt ska jag tala om att jag har pussats lite med 1161 idag som förlåtelse för vaccinationen, och att jag numer inte kommer ha kosnack här på ett tag framöver. Men mycket sånt blir det såna här gånger! Min lilla fyrmänning sa idag "Mormor! Nu åker Matilda hem men hon kommer tillbaka snart. Hon ska bara hem en liten stund först".

Samma treåring sa det absolut roligaste den här veckan.

"Hunden, den säger voff!,
kossan, den säger MUUU,
kalvarna säger: VI VILL HA MAAAT"



Osså försvann tiden

Jaha, så var det sista kvällen med gänget då vad det verkar. Precis som alltid har det gått alldeles för fort. Jag kom nyss hit?? Hur som helst har jag passat på att pussa lite extra på kalvarna ikväll, dock får jag en stund med de små trollen i morrn bitti också. Det är så roligt med kalvarna för de är precis lika mycket individer som vi människor. Ingen är den andra lik. Middagen som serverades i kalvstallet idag var:  Huvudrätt Kalvolact med Efterrätten Pianofingrar.

Redan nu börjar jag få lite ångest över väskan som ska packas i morgon. När jag skulle hit var kläderna rena, strukna och låg redan i högar. Nu ska ladugårdsluktande, skrynkliga, koskitiga/dräggliga/mhölkiga kläder packas. Plus ost. Plus stövlarna som verkligen genomgått en skönhetsförvandling sen hit-resan.

Kanske får jag lov att åka hem i stövlarna. Det skulle nog bli succé på planet att komma i ladugårdsluktande storstövlar, gärna med lite koskit kvar på kanten. OM jag nu skulle få dem igenom säkerhetskontrollen. Stålhättorna you know. Kanske om jag lägger dem på bandet när jag går igenom där vid säkerhetsvakterna? "JO för ni vet att jag har ju blablabla, så det är ju stålhätta i dom här. Det är okej va?"

Pratar jag sönder dom kanske dom ger med sig. Men jag vågar nog inte det med tanke på att jag pep redan när jag åkte hit - UTAN stålhätta. Och i värsta fall kanske den där feminina flygvärden (det var en man, han hade foundation - med kant ner mot halsen, korpsvart, färgat hår i en överarbetad frisyr och en rosa penna med såndär prinsessfjong längst upp ni vet, och massa fluffluff-fjädrar runtom) kommer och rynkar på näsan åt mig på planet. Haha.



ELLER så blir det som sist jag flög hem härifrån. Det var Idol-tider och jag hade tydligen ovetande flugit hem med samma plan som Towe och Erica som troligen hade varit hemma i Umeå över helgen. Detta påpekade mamma när vi stod ett par meter från dem och väntade på mina väskor på Arlanda där hon mötte mig. "Matilda, Idol är nog ingenting för dig ändå. *skratt*"

Jag kom hem från Plöj-SM i toppluva, skitiga converse, stora sjalen, ryggsäck, knappt sminkad. You name it. Där bredvid stod de med högklackade stövlar, trenchcoats, lockat hår, söta små handväskor.

Muahaha.

OS-fundering

Vi sitter i köket och har TVn på. OS är igång men ingen tittar riktigt noga.

E: *går förbi och säger egentligen inte riktat till någon* Jaha ja. Så var det 5000 m skridsko. Men, 5 kilometer!
Jag: Är det det nu? Här? Va. *pekar på TVn*
G:  Nej det är faktiskt alltid det, inte bara där.

Det har han ju faktiskt rätt i.

Det går 1000 meter på en kilometer alla dagar.

Kanske borde jag försöka börja med att säga vad jag menar.


Överkonsumtion

Ja, idag har jag fått min dos av socker iaf. Löpskakan gick hem och blev riktigt smarrig. Brödet som blev härliga baguetter var grymma med husets egna färskost och lite örtsalt på. Mm..

I övrigt har dagen bestått av att göra småkalvar nöjda och mätta i magen. Två dagsfärska tillskott i kalvstallet - båda stora, friska tjurkalvar.

Hej då OS.
Hej Säng.


Sötnosar!

Full aktivitet

Ugnen och spisen går varma idag! Vi har köksdag och det är två sorters ost på g, en bröddeg står och kalljäser och jag har precis plockat ut en perfekt löpskaka ur ugnen. Så snart är det dags att bjuda på vår norduppländska specialitet. Det luktar då gott iaf!

Annars är det lika kallt som vanligt. I morse när jag klev upp var det 29 grader... Men herregud, det är ju vinter!


Koma

Trots att jag sovit många (8 hela, herrgud) timmar i natt och inte tagit ut mig på ett sätt som är nåt att skryta med, så är jag galet trött trots att klockan "bara" är elva. Jag tror att jag börjar slappna av på riktigt och att hjärnaktiviteten börjar bli lite off. Nu är jag fortfarande kapabel att tänka logiskt, prata, skratta och allt annat nödvändigt men det onödiga är liksom bortblåst.

De där onödiga sakerna "grävde jag ned" på dynghögen. Där ska det få frodas och förmultnas. I vår ska det ut, men sprids all världens väg i tusen småbitar. Knasfåglarna kommer ta med sig en del, maskarna en del. Där ser ni hur enkelt fixat det var. Det bästa är att dessa stackare som tar med sig det inte ens märker det. "Mmm, mat i magen".

Kasta bort sånt som du inte behöver och som tar den energi du behöver till annat.



Det är till och med så att det är skönt att inte ha musik i öronen hela tiden, skönt att inte ens gå runt och bygga ackord i huvudet, känna oro och nervositet inför spelningar, sätta ihop nåt spinningpass, spela jazziga, snygga låtar på pianot... Jag vet ju att jag inte kan leva utan dom där sakerna men man måste få längta lite och påminnas om det ibland precis som jag längtar hit upp när det gått för lång tid sen sist. Och ibland behövs ingen tid alls.





Doften sprider sig

Dagens arbete är avklarat (tror jag) och det kanske är läge för en dusch. Kalvslem, råmjölkstänk, och andra stänk som ni inte ens vill veta vad det är, befinner sig just nu både på mig och mina kläder. Det är en del av charmen och nåt man får på köpet.

Muppbilden bjuder jag på. Allra snyggaste bonde-style och allra sämsta webcam-kvalité. Och en ful min - som vanligt.


Slurp slurp...



Uppföljare

Nu när jag sitter här i godan ro ser jag att jag faktiskt aldrig följde upp Songs of Travel-grejen vi gjorde i söndags. Så jag kan väl tala om att det gick bra och att det faktiskt är lite förvånande. Med tanke på hur osamspelta vi var när vi övade förra måndagen, tisdagen, onsdagen och sedan torsdagen - då det visserligen hade tagit sig rejält jämförelsevis.

Hur som haver så var det en stor sten som lättades när det hela var över och det faktiskt gått bra. Bättre än jag någonsin ens kunnat hoppas på. Allt klaffade äntligen! Fredrik & David gjorde jättebra ifrån sig och det här är material som vi förmodligen (och förhoppningsvis) kommer att använda oss av fler gånger. Pampig och stilfull musik som är utmanande både för pianisten(!) och sångaren. Skojsigt!


Blia?

Nä det är inge bliväder här inte.

Så här fin var termometern nyss. Å i morse var strecket ännu längre ner..


Vackert väder är det då iaf!

Tårtkalas

Som sagt så blev det tårtkalas på kvällningen! 25 år firades. Trevligt trevligt!

Min (drygt) fyra månader färska fyrmänning introducerades också kvällen till ära. En riktig liten godbit som jag fick passa på att mysa lite med. Den skräckblandade förtjusningen byttes ut emot ett par gurglande skratt till slut! :-) E hon inte häftig i sin leopardmönstrade sparkdräkt?! Störtskön!


1161

Nu ska ni få se. Ni får ursäkta bildkvalitén men här är hon i alla fall. Lik sig sen sist och lik sin mor som jag också varit och tulat med en sväng.

Till Abbe och Åsa: 1101 Blomman mår prima och är dräktig. Ska ha kalven i början av juni minsann! Inte var det svårt att hitta henne heller. När jag började prata lite så trängde hon sig förbi de andra och nosade runt. Hon äter ju nästan upp en om hon får chansen! Schlabby-hand och schlabby-arm. You know what I mean.



Nu väntar visst tårtkalas!


Nu e jag här igen!

På plats igen! Och hur känns det då? Ja, inte konstigare än att åka hem ungefär!

Hittills har jag haft det mycket lugnt med prat och en bok. Det börjar kännas i kroppen nu att jag gick upp kl 5 i morse så någon sen kväll blir det nog inte. Mat och en tur till kalvarna väntar!

Vi får väl se hur stor 1161 har blivit sen sist. Hon som föddes på min födelsedag. Här hittar ni henne. Nu är hon ju troligtvis på gränsen mellan att kallas för kalv och kviga. Det kommer kanske en uppdatering senare och eventuellt en idolbild beroende på hur mycket hon tycker om kameran mina fingrar.

 


Tempo, tempo!

Högt tempo nu igen. Tänk att jag alltid håller på som en tok in i det sista ändå. Snart klart iaf. Nu ska farmor och farfar få rå om mig några timmar tills jag far till Robertsfors i morgon bitti. Nu ska jag pressa, ja PRESSA, ihop min resväska.



Hej på en stund!

(några timmar rättare sagt. Hörs i morgon troligtvis.)

Packa, packa, öva, packa

Hur hamnade jag här nudå? Kan hända att jag behöver gå och packa och göra i ordning lite och spela igenom Songs of Travel en gång till. Herregud, i morgon är det dags för vår spelning i Storvreta. Gah. En smula nervous, men det ska bli roligt! Värre är att vår kontaktperson inte vill svara. Bu för honom. Det gör mig inte ett dugg mer nervös. Inte. Ett. Dugg.



Schizofren

There's a new header in town.


Typiskt mig

Efter jag var i Astas hus förra veckan hade jag fortfarande inte tagit reda på grejerna, utan var hade jag gjort av dom då? Jo, dom stod kvar i sin kasse där jag ställt dom när jag kom hem. Inte bra. Jag fick arslet ur vagnen och tog tag i det hela, kånkade bort TV:n som stod på kistan där en del saker skulle i och satte igång.

Grejen var att i kistan var det oreda. Och då var det bara att rensa och städa. Det ena ger det andra. Gissa varför jag dragit ut på det... Tursamt att det var lite roligt i alla fall. Det fanns mycket roligt däri.






I morse var jag lite sådär Leila-aktig som jag får för mig att vara lite nu och då. Scones till frukost liksom. Inte dumt!


Burr.

Väderkartan för Robertsfors ser kylig ut de närmsta dygnen! Jag håller tummarna för att det inte ska snöa för mycket på måndag morgon. Sen kan det gärna snöa på.

Förra sportlovet när jag var upp var det 20-30 minus hela veckan, dag som natt, och det ser ut att kunna bli lika i år.

Nu ska jag fortsätta mitt tvättande, packande och övande.


Inte idag

OS och sportlov är två ord som gifter sig bra i munnen.

Men inte när man är trött. Hur blev Atlanten så stort att det rymmer, ja, hur många timmar är det egentligen? Ett helt halvt dygn!?

Tröttheten tog över

Matilda: Pappa, du vet Edward Norton som spelar huvudrollen i Fight Club.. Han är med i nån sån där Andra världskriget-film, kan du komma på vilken? *Hm...*
Pappa: Pucko. Det är ju han i American History X, och det är sjutton ingen världskrigsfilm.
Matilda: Men.. Det var nazister åtminstone!



Hos farmor & farfar
Matilda: *plockar upp en balja med öra och håller upp mot mamma, farmor och farfar* Mycket te som får plats i den här du!
Mamma: Det är nog meningen att det ska vara öl i den.
Matilda: Mm, men jag kunde ju låtsas att jag inte visste.



Se bilden som en hyllning till Anja. Hon har allt. Hon åker både skidor bra och gör sälar bra. Nästan för bra för att vara sann.




Jaså minsann.

Tjena. Det är tjejerna här. Killarna är lite halvfjantiga så det är här vi brudar hänger.

Kolla bara här.

Arvid 9 år:
*börjar hälla upp läsk ur en nyöppnad, fullstor petflaska*
Axel 5 år: Men Alvid. Tluta... Du kommel pilla! Jag vet.


Vi har precis fått veta att lillebror Karlsson blir spöad av ettåriga tjejer också. Hm.

Annat är det med oss som bara säger fyndiga saker hela tiden.

Klara hälsar att hon precis gick runt och släckte ljus med en-sån-där-sak-som-man-håller-över-ljus och kom fram till det som stod i staken mitt framför min far:
Tobbe, ditt äventyr är tyvärr över.



Japp.




/Hälsningar Klara & Matilda.

Nu är det klippt

Nu så har jag äntligen gjort något åt mitt rufs. Thank God.

Inte såhär

Men lite mer såhär



Läskiga webcam-bilder från Abbes dator. Usch. Hur som helst är det galet kort i bak. Kortare än någonsin. Det ser ju inte ut att vara så mycket skillnad jämfört med bilden från gårdagen. Dock var det uppsatt igår. Idag är det inte det.


*tralalalala, för snart är det lördag igen*

Förstår ni att det bara är EN dag kvar till sportlovet? Vad hände? Det var nyss julafton? Jag lever nog på månen eller någon annanstans.



Hihi.

Plågsamt

ANJA! Snälla lilla älskling. Usch. Jag har knappt börjat andas än.


NK

Nej jag har inte varit och shoppat überexklusivt för svindyra pengar idag heller.

Jag är bara en vanlig trist gymnasieelev som ägnar mig åt min Naturkunskap. Energi var det visst och nu är den lätta biten klar och den lite roligare kvar. Hur rolig den egentligen är kommer att visa sig men i regel är argumentation trevligare än ren fakta. Dock bökigare. Önska mig lycka till.



Det är äckligt länge sen jag träffade denna lilla tokfia med familj. Måste åtgärdas.


Utvilad

Inte lika utvilad som önskat men skapligt i alla fall. Egentligen är det onödigt med sovmorgon för man kompenserar den ändå på kvällen. "Äh, jag har ju sovmorgon i morgon". Typiskt mig och mitt logiska tänkande.

Ja ja, jag har bara två lektioner att klara av idag varav en består av provskrivning och snart är det dessutom sportlov! Då far jag upp till Robertsfors en sväng, mysigt värre.


Bussen går om ca 16 min men jag lever efter Fredriks filosofi: Springer du så hinner du.



Slutet gott

Tänk att det blev en bra tisdag till sist. Synd bara att förkylningen är envis. Faktan inför provet i Idrott & Hälsa är förhoppningsvis lagom inpräntad, vi har tagit ett till OS-guld, jag har konverterat Songs of Travel så jag ÄNTLIGEN kan lyssna på dom ordentligt, övat Elvis i Tierp med noter som fanns i tryggt förvar, fått skratta ur mig lite, samt helt enkelt klarat av dagen med nöd och näppe.

Vad som är ännu bättre är att det är onsdag i morgon och jag får sova läääänge. Fantastiskt.

Värre är att det individuella valet snart ska vara klart. Det finns ju en hel djungel av kurser! Dessutom ska meritpoäng och högskoleutbildningar tas hänsyn till. Gah. Jag vill inte bestämma nu vad jag ska göra resten av livet.

Pedagogiskt ledarskap, Musikprogrammering, Sceniskt musikprojekt (Musikalen), Samhällskunskap B, Religion B, Engelska C, Matte D, Ljudteknik, Musik och Data, Sceniskt karaktärsarbete, Ljus & Ljud, Musik & Kommunikation........

Ja, vissa av dom är väl redan strukna för min del men HAR åtminstone funnits i åtanke.

Det enda jag har helt klart är Ensembleledning och Arrangering & Komposition. Plus att skolan förvalt GeMu B och Ensemble B.

PUH.


Gammal, gammlare, gammlast

Mina föräldrar är inte gamla. Men dock äldre än jag och därmed bör det naturligt märkas ibland. Teknikfreaket pappa hade till exempel inte full koll på I-tunes och mamma, ja, hon blev tagen för att vara 60 år av Abbe. Hyggligt värre. Å andra sidan var det nästan befogat med tanke på hennes dåliga syn.

Mamma: Woho! Nu slår vi på ettan! Herrarna kör strax femton centimeter fristil!

Vilken happening liksom. Skapligt ovärt att åka till Vancouver för att åka längdskidor 15 centimeter. Det kan man ju göra hemma på grusgången.

Jag förstår inte allt med OS.

Förvirringen blev total när jag efter 5 minuter av loppet insåg att dom FORTFARANDE höll på. Hallå, till och med jag skulle platsa i landslaget.


För övrigt är det lyckligt att Charlotte Kalla skötte sig galant i sitt lopp. OS-GULD!


Inte som vanligt

Det blev lite annorlunda i cykelsalen idag. Efter något som liknade astmakänningar och med en förkylning i kroppen körde jag halva passet på podiet och halva på golvet. Det fick gå. Med berg och mycket teamkörning så fungerade det. Vana deltagare gjorde det också möjligt att låta bli teknikprat och fokusera på coachning och puls.

Just nu gråter jag av olycka för att En annan del av Köping är slut för den här gången. Vilka underbara människor.


Ruttet

Idag får det nog bli cykelpass från golvet till största delen tror jag minsann. Varken hjärtat, huvudet eller halsen vill riktigt vara med idag men det blir bra ändå. Bergspass ska det bli! Två intensiva stigningar varav en är intensiv i egenskap av "snabb" och den andra i egenskap av tung och seg.

Slit er från alla hjärtans dag-firandet och kom in och svettas med mig en timme!

18.40 är tiden.

Aktivéra is the place to be tonight.


Här skulle det ha varit en rubrik om jag haft inspiration nog att hitta på en. Det hade jag inte.

Mitt samvete är stillat då jag har fått en hel del skrivet på Naturkunskapen och övat Songs of Travel idag. Puh.

I morrn är det spinningdags igen! Berg står på schemat, vilket innebär BARA bra musik. Berg är likamed massor av House och Dance med bas så speglarna skallrar. Det är vi rätt duktiga på att få till i cykelsalen. Det kommer bli en härlig timme av benstyrka och bra musik som gifter sig i morgon. Mums.

Innan dess ska jag se när Sverige tar OS-guld i skidskytte, sova några timmar fler än jag gjorde natten till idag, fixa cykelpasset och. Stopp. Ni ska veta att det har tagit en halvtimme att skriva det här himla inlägget. Så nu vet vi att det inte blev OS-guld. Skit. Nu tänker jag inte skriva mer.


Nedräkning

Tre.....tti....min...ut....er...........kv....ar...*puh*


Vilken plåga. Kan dom inte bara börja den där saken nudå. Det här är ju som att dra bort ett plåster låååångsamt.

Snart ser jag ut som en sån där Tom & Jerry, ni vet, när dom riggar upp ögonlocken med tandpetare för att inte somna. OS i Vancouver var väl urbota korkat. När man kan ha det i Norden. Eller nåt. Tidsskillnad lika med noll. Great.


Edit: Chili Cheeze Doodles is the thing. Min räddare i nöden som man minsann alltid kan lita på.


Multi-allt

Multishow är ordet. 10 timmar i Konserthuset för 15 minuters uppträdande. Muahaha. I efterhand var det SÅ värt allt. Det var mycket roligt. Vilken härlig skola jag går på! Fenomenala dansnummer blandat med Debussy-stycken som spelas så fort och felfritt på piano så man nästan blir förbannad, (killen är galet duktig..) rock, Vaughan Williams, blues, Pointed Sisters och ett par musikalstycken ur Spelman på taket.

Vi var som en salig, härlig, gott och blandat-påse.

Mycket folk i publiken gillas skarpt och även den nya lokalen! Jag gissar på att vi fick in 250-300 pers i B-salen på UKK. För övrigt var det ju i det närmaste fantastiskt att få saker fixat och ordnat av folk som hade full koll. Nemas problemas med ljus och ljud och dylikt. Riktiga grejer anpassade efter lokalen och kunnigt folk som visste vad dom höll på med. Ordning och reda.

Haha, vad det däremot inte var ordning på var min spelning. Eller jo, själva spelandet blev det ordning på när jag väl visste att jag skulle spela. Det fattade jag nämligen inte förrän jag såg programmet när jag redan varit på Konserthuset nån timme på förmiddagen. Hur som helst gjorde vi bra ifrån oss jag och Fredrik tycker jag.

Nu är frågan: Att sova eller att inte sova? Det är ju bara 2½ timme kvar till OS-invigningen..

Sämst

Den här veckan är inte som den ska och jag vet inte varför. Hm. Nåt fel som är trasigt. Den här veckan är jag expert på att göra allt vad jag inte egentligen har tid med och prioritera fel saker. Minuspoäng till mig. Jag gissar att jag får eld i arslet i helgen i stället när det kommer ikapp mig.

"Under Pressure" är ett uttryck som beskriver mig ganska bra. Tråkigt men sant. Jobbigt men effektivt och oftast bra i slutändan. Det går liksom inte annars. "Ja ja" tänker jag och skjuter upp det. "Jag hinner". Har jag tusen saker så får jag det bara gjort.

Hur som helst så har jag inga lektioner i morgon men dock en intensiv dag. Multishowsdags! Vi har två låtar med, varav en jag alltid sjunger fel text på, och jag har en förkylning på G. Positiva klubben är igång liksom.

Jag tar mig rätten att klaga, jag gick för sjutton upp 05.30 i morse och missade TVÅ tåg på eftermiddagen. Eller, bara det ena. Det andra var inställt. OCH jag har klösmärken i händerna och på armarna men tack och lov är mamma hemma och håller katten under kontroll nu. Puh.

Min klagovisa är överstökad för några veckor framöver, det är nästan värt en glad gubbe :)

God natt.


KF

Idag är katten vid namn KF, okej? Alladin är som bortblåst. Katten är förbytt. Under dagen har en djävul flugit i honom, jag är helt säker. I morse som han sov så lugnt och fint när jag åkte.

Nu är han en Evil Cat. Big time.

Mamma, Abbe, mormor, EBBA, nån? Hjälp? Hämta honom? Ta honom?


Okej såhär då:

Katt bortskänkes mot avhämtning.

Jag väntar.



Trodde ni inte om den här vah?!

Upprepning

Det är torsdag i morgon igen. Herregud. Kort dag (hur kort en dag nu kan bli med 4 teoretiska lektioner). Men men, jag får gå hem redan 14.15! Värre är att tåget är inställt och att jag verkligen inte kan komma för sent till SH-lektionen på morgonen, så det får bli ett tåg tidigare istället. Kul skoj. Klockan står på 05.20. Trevligt värre.

På fredag stundar Bolands Multishow! Vi har med två stycken ensemblenummer and that's it. Vår stora grej i vår är som sagt Spetsshowen där vi lägger den mesta av kraften.

Nu ska Majsan - den lilla korta med det stora leendet, det bruna håret och den stora rumpan - gå och lägga sig i ett tomt hus sånär som på en katt och några fula fiskar.

God natt.



Kära gamla sneda tänder utan tandställning. Idag är det Hata Tandställning-föreningens stora dag.


Gamla minnens dag

Fredrik och jag sitter och diskuterar högstadietider över chatten. Igen. Intressant! Vi plockade fram gamla skrivningar och uppgifter. Jag rotade fram Sofies Värld-papprena och började ögna igenom dessa och jisses anåda vad vi var "djupa" i 7:an.

Sofies Värld är en bok (roman) skriven av Jostein Gaarder som går igenom hela filosofins historia. Ur denna skulle vi läsa ett kapitel i taget och därefter göra ett antal frågor som hörde till, ur ett galet tjockt kompendium som svenskläraren gjort iordning. Det var ett krävande arbete som krävde mycket koncentration och intresse.

Ärligt talat, gör man verkligen sånt där när man går i 7:an? Det bör tilläggas att detta arbete aldrig blev klart. Emelie & jag försökte skriva och tänka vilket slutade med att vi oftast garvade ihjäl oss efter Fredrik visat oss vad en rit var, gjort oss vansinniga på att han skrev av våra svar, eller på att vi snudd på blev osams om våra teorier. 

Det fanns faktiskt jättemycket positivt med den här Sofies Värld-grejen också. Vi lärde oss sjukt mycket av A som vi aldrig skulle lärt oss annars, fick ett helt nytt sätt att använda våra pubertetshjärnor på och fick ofta upp diskussioner om bra och viktiga saker.

Så, egentligen är jag evigt tacksam för att A drog igång det här arbetet med oss en gång i tiden. Vad som stör mig sjukt mycket idag är att det aldrig blev klart. Den där boken har mer att ge och det är en oknuten tråd. Helt klart.


Onsdag

Sovmorgon är underskattat. Och älskvärt.

Synd bara att vårt telefonnummer som är detsamma som till Tierps vårdcentral bortsett från riktnumret. Det har ringt gamla gubbar hela morgonen som har alla möjliga problem. Det största verkar dock vara att slå rätt riktnummer. Inte kul när de börjar strida. "JO, JAG bor här och det är INTE på Tierps sjukhus. I know."

Ungefärdettråkigasteivärldshistorien

Det förra inlägget var kanske inte det roligaste och mest intressanta ni läst men jag hade en rolig stund i Astas gömmor.

I morgon är det onsdag vilket betyder en enorm sovmorgon. Bättre än bäst med andra ord! Kan hända att det får bli en film och lite slött nu. Det är bara att passa på. Pianoläxan ska också nötas igenom en stund.

Nu kan veckan i princip bara bli bättre. Det värsta är avklarat! Nu väntar en onsdag med sovmorgon, en torsdag med tidig hemgång och en fredag utan lektioner då vi fyller dagen med Multishow-förberedelser. Veckan har tagit sin vändning efter en mördartisdag. Skönt!


Rensning

Efter att farmor bett mig så åkte jag iväg till Astas hus och kikade runt bland grejerna och plockade även med mig en del hem. Hur som helst hittade jag en del roliga saker. Jag har med mig alldeles för mycket hem.. Handväska, mössa, förkläden, hemvävda, oanvända kökshanddukar, foton och andra konstiga saker som jag inte ens kommer ihåg ligger där nere i en stor kasse. Till exempel har jag en hel kasse med mig hem med gamla bakformar också. Rena rama guldgruvan.


Här är ett vykort på vårt kungapar i sina unga dagar som jag hittade i ett album. Kolla in urringningen (som dock syns fruktansvärt dåligt på det här kortet). Vad jag reagerade på var att idag blir det sån HIMLA uppståndelse om prinsessan Madeleine har lite för urringat. Och det här var liksom för 30 (?) år sen och helt accepterat. Lustigt värre. 


Ett helt album fullproppat med tidningsurklipp från socknen satt jag och läste i. För det första måste det ligga otroligt mycket arbete bakom detta album, men tänk sen då vilken historiegömma!

Gissa om Sahlström-harpan som hänger här på väggen är lockande...

Hihi, jag kunde inte låta bli. Mycket värme i bröstet!


Brist på hjärnceller

Jag citerar Lady Dahmer: "TV är fördummande. Förslöande. Beroendeframkallande."


"Nämen!", tänkte jag när jag läste det. "Det låter ju precis som när vi pratar om Teaterrummet!"

När man är där så känns det riktigt hur hjärncellerna sakta, sakta dras ut ur huvudet. Hur som helst finns det inte på världskartan att deppa där i alla fall. Idag diskuterades palt, Jokkmokks marknad och hemsnidade knivar bland mycket annat. Jag blir imponerad av hur länge vissa kan hålla munlädret varmt. Prata trodde jag att jag var bra på men jag har mött min överman. Verkligen. (För oinvigda: Teaterrummet är teatrarnas uppehållsrum i skolan)


Vad jag inte heller tjänade särskilt många hjärnceller på var dagens lektion i Historia. "Hmmm" med stort H. Å andra sidan är det ganska bra att få testa lite annat än det gamla vanliga för då lär man sig att uppskatta ordinarie lärare med tråkiga nyttiga genomgångar på tavlan, gamla hederliga powerpoint-presentationer och instuderingsfrågor... Jag ska dock inte nämna Bonnier-incidenten som orsakade hjärncellsförfall och fniss. 


Det märktes att det var måndag idag för ett par av mina älskade klasskamrater har visst inte glömt vad jag gjorde i fredags. Hm. De har hela dagen påmint mig om att "Matilda, lyft på fötterna. Okej? Vänster, höger, vänster, höger". Som att jag störtdyker i Forumgallerian varje dag? Äh.


Nu ska jag och mina, för dagen mycket färre, hjärnceller ta och sova några timmar.






Urladdning

Vilken genomkörare! Det var sjukt roligt i cykelsalen ikväll faktiskt! Bra musik (inte bara bra, askalas-bra), galna deltagare som var på hugget och fullsatt sal. Woho! Mer sånt.

Slave to the music-kvällen till ära var jag ju tvungen att ha min slav-tröja på mig. Dock stämde ju inte texten överens helt med upplägget (Slavdrivare står det på den). Det var inte jag som var boss ikväll. Det var musiken.

Underbart att avsluta veckan på det här viset. Nu ska jag somna i soffan med en kopp te framför "Byfånen" och försöka förtränga att Någon gjorde sig rolig med innebörden att det räcker att jag tittar mig i spegeln för att se Byfånen. Hm.



Haha, syns det vem som fortfarande inte tål att visa tandställningen på bild eller? *Knip ihop, knip ihop*

Uppdatering

Jag och datum/tider...

HÄR kommer ett nytt spinningschema:


Förklaring

Angående gårdagens inlägg behöver jag väl inte ens tala om för er att mina tonårsfasoner inte gått fullt så långt, haha. Men det förstod ni ju förstås.

Nu ska jag tillverka spinningpass och öva Songs of Travel av Vaughan Williams.



På passchemat står det Slave to the music med fokus på just Känsla och Fokus. Musiken är alltid den största källan till känslostämningen, pulsen och karaktären på cyklingen men i kväll har den extra stor betydelse. "Lyssna och följ med" är konceptet. Även att vi ska ställa in hjärnan på olika saker i de tre olika delarna av passet och hitta ett fokus för att ta oss dit vi vill! 

Helt brutalt har jag snott namnet på passet från ett pass jag körde på 24-timmarsspinningen i Göteborg. Dock blir det inte alls samma passupplägg som den instruktören hade, men titeln säger allt om vad vi ska göra ikväll så så får det bli!

Det låter kanske mer allvarligt och seriöst än vad det egentligen är men det är faktiskt precis så här vi ska göra, även om det inte uttalat låter precis så här i cykelsalen. Roligt ska vi ha och svettas ska vi göra!

Kvällsnöje

Med Melodifestivalen i bakgrunden har jag varit fortsatt pysslig hela kvällen. Ett projekt som legat ofärdigt påtagligt pinsamt länge har nästan avslutats och ett annat som funnits i tankarna länge har jag äntligen gjort slag i saken med.

Det här med Melodifestivalen... Jag tycker nog det är lite sorgligt vad det blivit av det egentligen. Numer är det bara en fråga om pengar, pengar, pengar (alla röstningsmoment som jag blir fullständigt galen på. Tack gode Gud att pengarna gick till något bra den här gången), dom längsta och snyggaste benen och de sötaste pojkarna. Charmen har liksom försvunnit på något vis. Tursamt nog var programledartrion bra och Salems låt.

Hur som helst: Jag flängde mest runt hemma hos mormor och sprang mellan symaskinen och soffan. Nålade, pillade, sydde lite, stickade lite.

Klockan är mitt i natta men det tänker jag inte heller bry mig om. och GUD vad det osar tvärtemot-tonåring om det här inlägget. "Jag bryr mig inte. Jag skiter i det här. Jag hatar Melodifestivalen. Jag är tjock. Jag skär mig i armarna. Jag skolkar." och DÄR gick jag en aning överstyr.

Till saken. Jag behöver nämligen göra ett spinningpass och känner för att göra det nu, så det är bara att låta bli att titta på klockan och sätta igång.



Mitt evighetsprojekt som inte tar någon tid när man väl håller på. Grejen är bara att komma ihåg att det faktiskt ligger oklart i en kasse någonstans där det legat 1½ år. Varför gör jag så för...

Pyssel-Fia

Fart och fläng, mycket att göra och kalendern full är ungefär jag i ett nötskal och jag skulle bli vansinnig om jag satt sysslolös. Dock älskar jag att få helgerna helt tomma ibland och inte ha någon fast hållpunkt förrän framåt söndag kväll. Som den här helgen.

Idag har jag bara ägnat mig åt att göra sådant jag inte hinner annars som att sticka, nålbinda och annat småfix. Jag behöver ju också lämna lite tid åt passtillverkning, matteplugg och Naturkunskapsuppgiften samt övning men - jag hinner. Det är en gnutta farligt att tro att man har all tid i världen för det straffar sig ibland på söndagkvällen vet jag av egen erfarenhet...

Åter till stickningen. Hihi, jag känner mig som en liten gammal gumma som sitter inne och stickar en lördag.

Melodifestivalen börjar ikväll, vilket spektakel. Jag skulle vilja bojkotta det helt, eller titta på det i en naiv förhoppning att det håller högre standard i år än förra året. Men för att vara lite realistisk kan jag säga redan nu att jag troligtvis sitter där ikväll ändå och slötittar på det och gnäller. Hopplöst fall.


Mysigt avslut

Veckan fick ett mycket bra avslut på stan med Jenny, Anna, Bea och Victor och senare även ute i Sävja. Nyss hemkommen, nu med en stor kopp te i handen och en hägrande trötthet.

Natti natti.

I brist på annat

Ointressant är vad jag är idag. Därav den bristande uppdateringen.

Mitt schema blir faktiskt bara bättre och bättre! Numer är spansklektionerna ihopflyttade till en enda lång dubbeltimme på tisdagar vilket innebär två håltimmar färre och en dag till med tidigare hemgång! Torsdagarna i framtiden kommer att avslutas redan 14.15. Lagom skönt! Däremot kommer tisdagarna bli mer mördar-aktiga men det står jag ut med eftersom det är i början av veckan. Toppen!

Nu har jag inte träffat mamma sen i måndags morse så kanske håller jag mig vaken tills hon dyker upp om nån timme efter sin Malmö-tripp. 
 
Om inte annat så får ni ta och sova gott och vakna upp till en fredag! Redan fredag igen, herregud. Morgondagen innebär troligtvis middag och bio, mysigt värre!

Jag har blivit frälst

Jazz is the shit. I alla fall när det gäller att sjunga det. Grymt roligt! Det är nästan komiskt hur omvänd jag har blivit sen jag började på Boland. Eller, omvänd är fel ord. Breddad är mer rätt för jag har ju inte slutat med det jag höll på med när jag kom dit, men däremot har jag fått upp ögonen för sånt som jag inte trodde var "min grej". Jazz och Händel och sånt. Däremot är jag nog fortfarande på samma spår vad det gäller piano. Där har de inte lyckats omvända mig så radikalt som de ville.

En variant av denna är på repertoaren med en låg och skön sättning som passar mig utmärkt.



En helt underbar låt som utmanar lite mer än den övre, även fast det inte riktigt framgår av de här versionerna.








Hm, mitt tåg i morgon bitti är inställt.

Prälle med oanade förmågor

Jag glömde visst den här Herren som tillhört Gösta en gång i tiden. Kanske strunade jag i den medvetet.

Han ser ganska oskyldig ut till att börja med. Typ ända fram tills man tar i honom och därmed råkar lyfta på hans hatt.

Varning för känsliga tittare.


Efterlämnat

Några av de Asta-saker som följde med pappa hem igår efter pappa, faster, farfar och farmor varit i Astas hus.

Dessa glas har har jag druckit mycket päroncider ur minsann.

Bild 1: Varifrån musikaliteten kommer. 
Bild 2: Det som Abbe tog med sig hem. Haha.


Uppföljning

Jag lever.

Tummen gör lite ont, cykeln går numer att cykla på (har testat med 65 min extensiva intervaller). Det löste sig till sist och det slutade med att jag somnade i soffan efter att ha bälgat i mig cirkus en liter te. 03.30 hade Matilda Karlsson lite nackspärr och förflyttade sig till sängen..

Hemmadag är nästan för bra för att vara sant. Visserligen gör jag nytta, men bara det att slippa sitta och åka är guld värt. Idrotten är avklarad på spinningcykeln och nästa projekt blir engelska och pianoläxa!

Fara och färde

Vattnet är fruset. Tummen blöder. Kedjeskyddet till spinningcykeln ligger mitt på vardagsrumsgolvet. Muttrar ligger utspridda över hela bordet. Oljeflaskan står och ser vilsen ut. Bloddroppe på golvet.

Ja, jag är ganska duktig på att överdriva.

-Mest för att jag är ensam här hemma i Stav, mamma är i Malmö (och har bett mig fixa cykeln - eller så var det jag som erbjöd mig) och Abbe är hos pappa. Dessutom är klockan midnatt och jag i vanliga fall skull sovit vid den här tiden.


Egentligen är det inte särskilt eländigt. Hallå, jag har ju hela huset för mig själv. Tyst och lugnt och skönt. OCH jag "jobbar hemifrån" i morrn. Inte dåligt det inte. Ingenting att tjata om med andra ord.

(Grejen är den att allt det där uppe var sant, men tänk så oroliga ni skulle bli om ni visste det. Helt i onödan.)

Just ja: Kära cykelfolk. Ni som tänkt att jag skulle bli Er cykelmekaniker bör omedelbart ta tillbaka den tanken. Fort som ATTAN. Ni vet liksom inte vad ni ger er in på.

Att se framåt

TVÅ lektioner kvar av en lång tisdag. Sång om en halvtimme och sedan en lång svensklektion som troligtvis blir rolig eftersom vi håller på med film och dramaturgi och annat skoj!

Mindre rolig var kören idag. Morr.


Morgondagen ser ut att kunna bli bra, den har alla förutsättningar! Engelskan ska vi göra hemma eftersom det är bokläsning som gäller. Vi flörtade till oss att få läsa hemma istället för i klassrummet - skönt! Det innebär att jag kan ta 14.05-tåget i morgon.

För övrigt har vi EN läxa den här veckan (plus pianoläxa men den räknas knappt), och jag ska sjunga med Monika i Borgenkyrkan ikväll.

Livet leker.

Jag orkar inte ens vara så negativ att jag tjatar om att jag börjar få ont i halsen. Skyller på något annat och sjunger ändå!


Fult!

Åsa: Meh. Du måste ju byta ut den dära *pekar på min header*. Du ser ju sjuk ut.



Ja, jag måste nog det vid närmare eftertanke. Men jag ska ge igen för påhoppet genom att bleka slingor på henne nu. Hämnden är ljuv...

Hihi.

Göran

Muahaha, Sommaren med Göran. Helt jäkla underbar.

Skönt att få skratta lite såhär en måndag!

Uppvärmd

Puh, har tagit ett bad i Åsas badkar. Överhettad i huvudet nu men det är smällar man får ta. Fötterna är varma och det är huvudsaken!

Nu blir det mat, en film och mys.

Vi är på G nu med vår Spetsshow i skolan känns det som! Framåt går det i alla fall. Näst intill hela ensemblelektionen idag ägnades åt övning av de låtarna och Mountain Duet som jag sjunger med Fredrik är fantastisk! Dock är det ett plus att vara ordentligt uppsjungen på höjden och vara helt klar i halsen när den låten ska övas..

Ute i god tid är vi - 25:e april går föreställningen av stapeln på Uppsala Konsert & Kongress men om vi ska få ihop det med alla delar är det väl behövligt med god framförhållning.

Nästkommande uppspelning är nästa fredag, den 12:e februari kl 19 då Multishowen är (också på UKK). Biljettpris 100 kr, 50 kr upp till 25 år. Då visar Boland upp många delar och både musik, teater och dans samsas om scenen. Vi är där med ensemblen och spelar ett par låtar; dessutom kommer jag eventuellt att kompa Fredrik på en av hans "Songs of Travel".

RSS 2.0