Slut på det roliga
Nog för att vi jobbat och slitit och svettats, haft delade meningar, svårt att bestämma oss och varit allmänt less på denna föreställning om vartannat ända in i det sista. MEN åtminstone har jag haft oerhört roligt också. Särskilt idag. Eller, ikväll rättare sagt. Efter en lång dag på UKK satt det fint med en föreställning där det mesta klaffade rakt av och där åhörarplatserna var näst intill fyllda.
"Var inte rädd för mörkret" har aldrig gått så bra som idag och de andra låtarna har nog aldrig framförts med sådan äkta glädje som idag. Idag var det inte bara teater-glittrande ögon på scenen. Det var äkta i allra högsta grad.
Vårt genomgående tema - fördomar, normer och allmänt gränsöverskridande - i showen som hette just: "Bortom gränser" lyckades tämligen sätta spår hos många. Jag tror på att skriva saker svart på vitt i pannan på folk för att de ska förstå hur dumt det faktiskt är.
Jag känner sådan stolthet särskilt över mina kära klasskamrater - och ja, tvåorna också för den delen! Min släkt och familj har överöst er med beröm ska ni veta!
Vad jag också blir så glad över en sån här gång är uppslutningen av nära och kära. Det är så mysigt att möta kända älskade ansikten lite varstans i publiken.
Nu är det över... Det som vi jobbat med så länge. På samma gång som jag är uppfylld av kvällen är jag så tom! Hela jag känner mig så urblåst och urlakad. Men nu är det väl bara att ladda om antar jag. Back on track. Tillbaka in i den vanliga skollunken, lektioner dagarna i ända, och långa håltimmar. Inte särskilt lockande, men samtidigt faktiskt väldigt skönt...
"Var inte rädd för mörkret" har aldrig gått så bra som idag och de andra låtarna har nog aldrig framförts med sådan äkta glädje som idag. Idag var det inte bara teater-glittrande ögon på scenen. Det var äkta i allra högsta grad.
Vårt genomgående tema - fördomar, normer och allmänt gränsöverskridande - i showen som hette just: "Bortom gränser" lyckades tämligen sätta spår hos många. Jag tror på att skriva saker svart på vitt i pannan på folk för att de ska förstå hur dumt det faktiskt är.
Jag känner sådan stolthet särskilt över mina kära klasskamrater - och ja, tvåorna också för den delen! Min släkt och familj har överöst er med beröm ska ni veta!
Vad jag också blir så glad över en sån här gång är uppslutningen av nära och kära. Det är så mysigt att möta kända älskade ansikten lite varstans i publiken.
Nu är det över... Det som vi jobbat med så länge. På samma gång som jag är uppfylld av kvällen är jag så tom! Hela jag känner mig så urblåst och urlakad. Men nu är det väl bara att ladda om antar jag. Back on track. Tillbaka in i den vanliga skollunken, lektioner dagarna i ända, och långa håltimmar. Inte särskilt lockande, men samtidigt faktiskt väldigt skönt...
Kommentarer
Postat av: jennypenny
hahaa, verkligen snygg är jag som naturaktivist!! lite bred bara
Trackback
