Ett skratt om dagen är bra för magen

Jag har tagit sömnbrist till en ny division i mitt liv och min kropp. Ändå har jag som ett konstigt rus i kroppen nu när jag har landat hemma i soffan. 3 timmar försökte jag sova i natt. Observera försökte. 4 sammanlagt.

Min helg är något jag kommer att komma ihåg, det kan jag säga. För det första var vi ju på ett sånt träningsställe som vi lantisar bara kan drömma om. Så snyggt och fräscht och påkostat att man hissnar. Sen den stämningen som infunnit sig på anläggningen under dygnet.. Jag är imponerad av glädjen och lättheten trots att alla slitit som djur. Ett fantastiskt arrangemang som jag säkerligen kommer att delta i igen.
 
6 timmar drog jag mitt strå till stacken. Det var rätt lagom för att fortfarande må bra men samtidigt verkligen fått en rejäl genomkörare. Shit pomfritt. Med mig hem har jag många timmars inspiration. Kul att komma till ett nytt ställe med nya instruktörer och nya idéer.

Tåget rullade hem och rullade efter byte i Stockholm in på Tierps station klockan 18.34. Och vad brukar Matilda göra på söndagkvällar kl 18.30? Jo, ha spinningpass. Trots att jag jagat instruktör hela veckan hade jag ingen vikarie men det löste sig tack vare min fantastiska mamma som fick värma upp gruppen. Själv värmde jag upp med en språngmarsch mellan stationen och Aktivéra, och satt prick 18.45 på cykeln på podiet och kunde leda mina deltagare genom ett brant bergspass.

Undrar om jag kanske bör packa upp väskan som är en sanitär olägenhet, proppfull med svettiga, äckliga träningskläder... Eller ännu hellre: SOVA. Jag kommer att sova gott i natt! Särskilt eftersom jag har en veckas välbehövlig lugn och skön ledighet framför mig.