Annorlunda kväll

Inte som väntat, men mycket bra. Det blir inte som man tänkt sig när man inte vet vad man ska på (om man över huvud taget tänkt alls). Konserten var hur som helst mycket bra även om karaktären inte var vad jag väntat mig. Icke besviken. Jeanette Köhn var en otroligt duktig sångerska som sjöng så håren reste sig. Pricksäker som få och med ett fantastiskt uttryck. Gudars!

Nisse Landgren var en rolig prick och fick det hela att inte bli så stolpigt. Isbrytare as we say. Likaså Johan Norberg.

Vi hade en trevlig kväll jag och modern! Vi skäms ungefär lika mycket för varandra, åt helt olika saker, och så jämnar det ut sig i slutändan. (Inte riktigt sant men nästan. Ingen kan anklaga oss för att ha tråkigt när vi är ute tillsammans iaf!).

Precis som ni kanske redan har förstått av kvällens desperata försök att återge våra asgarv och ta igen flera dagars dåligt bloggande, så kände vi oss lite borta när vi kom in i Bwh. Det var vi och pensionärer. Fina gråhåriga par i kostym och dräkt. Och så var det den där killen med Led Zeppelin-tröjan. Och tanten med det orangea håret, icke att förglömma. 

Mamma snubblar på orden ibland, eller så tänker hon helt enkelt inte innan hon pratar. Släktdrag månne? 

"Det ska vara bra klass på atmosfären här"

"Jaså minsann. Det luktar iaf ålderdomshem."

"Jag KAN ha menat akustik..."

Kvällens inlägg avslutas bäst med denna låt - tack vare dess titel:


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0